torsdag 5 december 2013

Leder fritt skolval till sämre resultat?

Kunskapsnivån hos de svenska eleverna fortsätter att sjunka, enligt den senaste Pisa-mätningen. Som man kunnat förvänta sig, har denna nyhet blivit politiskt sprängstoff. En tanke hos många inom oppositionen är att det är det fria skolvalet som är boven dramat. En argumentationslinje, som framförs av några intervjuade professorer i pedagogik i Dagens Nyheter, lyder som följer:

(1) Det fria skolvalet leder till en skola som är mer uppdelad efter elevernas studieresultat. Högpresterande elever kommer att samlas på vissa skolor, medan mindre högpresterande elever blir kvar på andra skolor.
(2) En sådan uppdelning påverkar inte de högpresterande elevernas studieresultat nämnvärt, men den påverkar de lågpresterande elevernas studieresultat i negativ riktning. Högpresterande elever presterar inte bättre av att gå i en skola med bara andra högpresterande elever, men lågpresterande elever presterar sämre av att gå i en skola med mestadels andra lågpresterande elever.
(3) Alltså, de genomsnittliga studieresultaten sjunker med ett fritt skolval.

Mycket inom både premiss (1) och (2) är sådant som hänger på empirisk forskning, som jag inte har tid eller möjlighet att gå in på här. Men en sak man skulle kunna invända, är att inte så mycket är själva möjligheten att välja som leder ojämlikhet, utan elevernas val. Detta är en viktig skillnad. Politikerna kan ge oss valmöjligheter. Hur vi sedan utnyttjar dessa, är vårt eget ansvar. Även en lågpresterande elev har ju faktiskt möjligheten (eller bör åtminstone ha det, enligt mig) att söka sig till en skola med fler högpresterande elever, om denna tror sig kunna prestera bättre studieresultat på en sådan skola.

Man betrakta saken från de högpresterande elevernas perspektiv. Anta att jag är en högpresterande elev. Är jag då skyldig att gå på en skola men många lågpresterande elever, för att höja deras studieresultat, även om jag skulle vantrivas på den skolan? Är inte de lågpresterande elevernas sämre studieresultat något som ytterst är deras eget ansvar? Elever kan ju visserligen ha olika naturliga förutsättningar, men hur de sedan utnyttjar dessa förutsättningar, är enligt mig något som ligger i under deras eget ansvar. Om vissa elever väljer att ägna kvällarna åt att dricka öl eller spela tv-spel, är det då inte deras eget fel om studieresultaten blir lidande? Är det de högpresterande elevernas fel att andra elever kastar bort sina chanser?

Jag är öppen för att diskutera det fria skolvalet. Kanske borde man införa vissa restriktioner i valet av skola. Men man borde i första hand leta efter metoder att höja de lågpresterande elevernas resultat som inte inkräktar på det högpresterande elevernas möjlighet att välja skola. Man borde titta på sådant som ordning och disciplin, vilka krav som ställs, och på lärarnas kvalifikationer. (Att lärarna har formell behörighet behöver inte säga så mycket, om den utbildning som givit dem behörighet har allvarliga brister. Även om det kanske har skett förbättringar i lärarutbildningen jämfört med hur det var för några år sedan, får det likväl konsekvenser för flera år framåt, om flera årskullar av lärare har utexaminerats från en utbildning med undermålig kvalitet.)

Ytterst är det de lågpresterande elevernas ansvar att höja sina egna studieresultat - det är inte de högpresterande elevernas ansvar att höja de lågpresterande elevernas studieresultat.

Läs gärna även SvD:s och DN:s intressanta ledare i frågan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , intressant