onsdag 30 mars 2016

Det kosmologiska gudsbeviset – en kort introduktion

Det kosmologiska gudsbeviset är ett av de mest kända gudsbevisen. Det utgår från att universum som helhet måste ha en skapare. Det kosmologiska gudsbeviset skiljer sig från det teleologiska gudsbeviset. Det teleologiska gudsbeviset utgår från mer eller mindre specifika observationer av naturen, och försöker sedan påvisa att dessa är för komplexa för att ha uppkommit genom en tillfällighet. Det kosmologiska gudsbeviset utgår från mer generella företeelser i tillvaron - som (det fysiska) universums blotta existens, eller någon väldigt generell eller allmänmänsklig erfarenhet (som att saker och ting har orsaker). Det kosmologiska gudsbeviset kan i en mening sägas vara ett mer "filosofiskt" gudsbevis än det teleologiska, och är inte lika beroende av empirisk vetenskap.

Det finns flera varianter av det kosmologiska gudsbeviset.

Argumentet från en begynnelse i tiden


Argumentet från en begynnelse i tiden kan formuleras så här:

Premiss 1: Allting som har en begynnelse i tiden, har en orsak till sin existens.
Premiss 2: Universum har en begynnelse i tiden.
Slutsats: Universum har en orsak till sin existens.

Premiss 1 (eller någon liknande premiss) antas ofta vara intuitivt självklar. Man kan vidare hävda att någon form av orsaksprincip - att saker och ting inte bara uppkommer - är en förutsättning för att universum skall vara ordnat och möjligt att studera rationellt.

Premiss 2 kan man argumentera för både genom logiska resonemang, och genom att ta hjälp av observationer inom modern naturvetenskap.

Hur är det med slutsatsen då? Den följer från premisserna - argumentet är formellt riktigt. Men måste universums orsak vara Gud? Kunde inte något annat ha orsakat universum? Ett argument, som William Lane Craig tar upp, är att det krävs en personlig agent för att orsaka universum. Universum måste - enligt Craig - uppstå vid en viss specifik tidpunkt. Innan universum blev till var alla tidpunkter likadana, och det fanns ingenting som kunde föranleda universum att uppstå vid just den tidpunkt det uppstod, snarare än vid någon annan tidpunkt. Det krävs alltså en personlig agent, som valde att skapa universum vid en viss specifik tidpunkt. (Craig utgår från en viss filosogisk syn på tidens natur.)

Argumentet från universums kontingens


Detta argument utgår från att universum är kontingent, dvs. icke-nödvändigt.
Premiss 1: Allt som är kontingent, har ett yttre skäl eller förklaring till sin existens. Premiss 2: Universum är kontingent. Slutsats: Universum har ett skäl till sin existens. Premiss 1 i detta argument, påminner om premiss 1 i det förra argumentet. En skillnaden är att här talar man om skäl eller förklaringar, snarare än orsaker. En orsak kan vara en typ av skäl till att något är till, men det kan finnas andra typer av skäl. En annan skillnad är att det här argumentet inte fokuserar så mycket på en begynnelse i tiden. Det intressanta är huruvida något är kontingent eller inte. Att något är kontingent betyder att det inte är nödvändigt. Om någon är nödvändigt, behöver det inget yttre skäl för sin existens. Men för allt som inte är nödvändigt, måste det finnas ett yttre skäl.

Premiss 2 säger att universum är kontingent, dvs. icke-nödvändigt. Om universum hade varit nödvändigt, hade det inte varit i behov av ett yttre skäl. Men om universum inte är nödvändigt - om det skulle kunna ha varit så att universum inte fanns - behövs det ett yttre skäl till att universum finns.

Kanske kunde det vara så, att vårt universum har sin förklaring i något som fanns före det, som i sin tur har sin förklaring i något ännu tidigare, osv. i all evighet. Då skulle allt som finns ha ett skäl eller förklaring till att det fanns, och vi skulle kanske inte behöva Gud som förklaring. Men poängen är, att hela denna kedja i sin tur skulle vara något kontingent - något icke-nödvändigt. Det kunde ha varit så, att vårt universum inte fanns. (Och inte heller vad som nu fanns före vårt universum, och det som fanns före det som fanns före vårt universum...) Hur kan vi förklara, att hela denna kedja finns? Den enda förklaringen, enligt denna version av det kosmologiska Gudsbeviset, är att allt som inte är nödvändigt (dvs. som är kontingent) har sin grund i något som är nödvändigt. Och den enda nödvändigt existerande varelsen man kan tänka sig, som skulle kunna förklara universum, är Gud.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

fredag 18 mars 2016

Bör staten lagstifta om sänkta löner?

Borde staten lagstifta om sänkta lägstalöner? Detta har föreslagits av flera borgerliga politiker på sistone. Syftet är att nyanlända skall få lättare att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Sänkta lägstalöner skulle kunna vara ett sätt att sänka trösklarna för invandrare med låg utbildning.

På den borgerliga sidan tycks Moderaterna – än så länge i alla fall – motsätta sig idén om en sådan lagstiftning. Man tycker inte att staten skall lägga sig i lönebildningen. I Sverige har vi en stark tradition att löner är något som förhandlas fram av arbetsmarknadens parter,  utan inblandning från staten. Vi har till skillnad från många andra länder t.ex. inga lagstadgade minimilöner. Moderaterna vill hålla fast vid denna tradition.

Jag tror man måste tänka på att den svenska modellen för lönebildning växte fram i ett samhälle som var väldigt annorlunda än i dag. Ett samhälle som var både etniskt och  kulturellt väldigt homogent, och relativt jämlikt. Det fanns ett starkt socialt kapital som tog sig uttryck bl.a. i en stark tillit mellan människor och grupper i samhället. Kort sagt fanns det en naturlig samhörighetskänsla i det svenska samhället. I ett sådant samhälle fungerar det många gånger bra med den typ av samförståndslösningar vi haft på arbetsmarknaden.

I dag är Sverige under stark förändring. Sverige är etniskt och kulturellt mycket mer heterogent. Vi står inför integrationsproblem av en typ vi inte hade när "den svenska modellen" växte fram i början av 1900-talet. Vi har fortfarande ett relativt starkt socialt kapital, men det finns tecken på att t.ex. tillåten mellan människor håller på att bli sämre.

Sverige ser helt enkelt inte ut som det gjorde i början av 1900-talet, och då kan man undra om de lösningar som fungerade då passar för dagens problemsituation. Om det skulle vara så att den "naturliga" sammanhållningen mellan människor minskar, kanske det inte funderar lika bra med samförståndslösningar. Det kanske krävs att staten genom lagstiftning tar en större roll. Jag är inte helt säker på vad jag skall tycka om det aktuella förslaget, men jag tror att det är i de banorna man måste börja fundera.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant.se

lördag 12 mars 2016

Det moraliska gudsbeviset (kort introduktion)

Ett av de mest klassiska gudsbevisen är det moraliska gudsbeviset. Många har tänkt sig, att moralen förutsätter att Gud finns. Om man tar bort Gud, tar man bort grunden för moralen. I det här inlägget tänkte jag kort introducera det moraliska Gudsbeviset – eller i alla fall en variant av det, såsom jag föredrar att formulera det. I kommande inlägg planerar jag att diskutera de olika stegen i argumentet i mer detalj.

Man kan formulera det moraliska gudsbeviset så här:

1) Det finns en objektiv moralisk lag.
2) Om det finns en moralisk lag, måste det finnas en moralisk laggivare (=Gud)
Alltså: Det finns en moralisk laggivare (=Gud)

Ateistiska tänkare kan förneka den första eller den andra premissen. En del förnekar den första premissen – att det finns en objektiv moralisk lag. Andra förnekar den andra premissen – att en objektiv moralisk lag förutsätter en laggivare. Det gäller alltså för kristna eller troende att försvara båda premisserna. Hur kan vi göra det?

Vad gäller den första premissen, tycks det intuitivt vara så, att moralen är något som är utanför oss, som vi måste anpassa oss till. Det kan inte vara "valfritt" om vi vill följa moralen eller inte. Om vi blivit övertygade om att vi haft fel i en moralisk fråga, känner vi oss tvungna att ändra vårt beteende i frågan. Detta skulle vara svårt att förklara, om moralen i grunden baserade sig på subjektiva preferenser.

Vad skall vi då säga om den andra premissen? Måste en moralisk lag ha sin grund i Gud? Kan inte en moralisk lag grunda sig på något annat? Det tycks som om de alternativa teorier som presenterats, alla har vissa problem. Det finns flera olika alternativa teorier, som var och en förtjänar att diskuteras mer i detalj. Generellt kan man dock säga, att de alternativa teorier som finns, har svårt att förklara hur moralen kan vara auktoritativ för oss, eller hur den kan motivera oss till handling.

För att en moralisk lag skall vara gällande eller "tvingande" för oss, tycks det som att den måste vara något som kommer utifrån oss, men som samtidigt har förmågan att beröra oss på insidan. Det tycks som om moralen måste ha två sidor. En "objektiv" – moralen måste vara något som kommer utifrån – och en "subjektiv" – moralen måste kunna beröra oss på insidan, och leda oss till handling.

Jag skulle säga, att de som förnekar den första premissen ovan – att det finns en objektiv moralisk lag – har svårt att förklara moralens objektiva sida, hur moralen kan vara något som kommer utifrån oss. De som förnekar den andra premissen, att en moralisk lag förutsätter en laggivare, har svårt att förklara moralens subjektiva sida – hur moralen kan beröra oss på insidan.

Då återstår att förklara, kan en moral grundad på Guds förklara både moralens objektiva och dess subjektiva sida? Vi har kunnat konstatera att olika sekulära moralfilosofier har problem med att förklara den ena eller den andra sidan av moralen. Kan vi bättre förklara moralens väsen om vi tar med Gud i bilden? Det är sådana frågor jag planerar att ta upp i framtida artiklar här.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,
intressant.se