lördag 12 mars 2016

Det moraliska gudsbeviset (kort introduktion)

Ett av de mest klassiska gudsbevisen är det moraliska gudsbeviset. Många har tänkt sig, att moralen förutsätter att Gud finns. Om man tar bort Gud, tar man bort grunden för moralen. I det här inlägget tänkte jag kort introducera det moraliska Gudsbeviset – eller i alla fall en variant av det, såsom jag föredrar att formulera det. I kommande inlägg planerar jag att diskutera de olika stegen i argumentet i mer detalj.

Man kan formulera det moraliska gudsbeviset så här:

1) Det finns en objektiv moralisk lag.
2) Om det finns en moralisk lag, måste det finnas en moralisk laggivare (=Gud)
Alltså: Det finns en moralisk laggivare (=Gud)

Ateistiska tänkare kan förneka den första eller den andra premissen. En del förnekar den första premissen – att det finns en objektiv moralisk lag. Andra förnekar den andra premissen – att en objektiv moralisk lag förutsätter en laggivare. Det gäller alltså för kristna eller troende att försvara båda premisserna. Hur kan vi göra det?

Vad gäller den första premissen, tycks det intuitivt vara så, att moralen är något som är utanför oss, som vi måste anpassa oss till. Det kan inte vara "valfritt" om vi vill följa moralen eller inte. Om vi blivit övertygade om att vi haft fel i en moralisk fråga, känner vi oss tvungna att ändra vårt beteende i frågan. Detta skulle vara svårt att förklara, om moralen i grunden baserade sig på subjektiva preferenser.

Vad skall vi då säga om den andra premissen? Måste en moralisk lag ha sin grund i Gud? Kan inte en moralisk lag grunda sig på något annat? Det tycks som om de alternativa teorier som presenterats, alla har vissa problem. Det finns flera olika alternativa teorier, som var och en förtjänar att diskuteras mer i detalj. Generellt kan man dock säga, att de alternativa teorier som finns, har svårt att förklara hur moralen kan vara auktoritativ för oss, eller hur den kan motivera oss till handling.

För att en moralisk lag skall vara gällande eller "tvingande" för oss, tycks det som att den måste vara något som kommer utifrån oss, men som samtidigt har förmågan att beröra oss på insidan. Det tycks som om moralen måste ha två sidor. En "objektiv" – moralen måste vara något som kommer utifrån – och en "subjektiv" – moralen måste kunna beröra oss på insidan, och leda oss till handling.

Jag skulle säga, att de som förnekar den första premissen ovan – att det finns en objektiv moralisk lag – har svårt att förklara moralens objektiva sida, hur moralen kan vara något som kommer utifrån oss. De som förnekar den andra premissen, att en moralisk lag förutsätter en laggivare, har svårt att förklara moralens subjektiva sida – hur moralen kan beröra oss på insidan.

Då återstår att förklara, kan en moral grundad på Guds förklara både moralens objektiva och dess subjektiva sida? Vi har kunnat konstatera att olika sekulära moralfilosofier har problem med att förklara den ena eller den andra sidan av moralen. Kan vi bättre förklara moralens väsen om vi tar med Gud i bilden? Det är sådana frågor jag planerar att ta upp i framtida artiklar här.



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,
intressant.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar