tisdag 26 april 2016

Yasri Khans vägran att skaka hand ett personligt problem, snarare än ett politiskt

Debatten om den tidigare kandidaten till Miljöpartiets partistyrelse Yasri Khans vägran att skaka hand med kvinnor har fortsatt. Många tycks vara av den uppfattningen att det är kränkande om en man inte vill skaka hand med en kvinna. Spontant tänker jag, att det väl borde vara lika kränkande mot en man, om en troende muslimsk kvinna inte vill skaka hand med honom. Män och kvinnor borde väl därmed bli kränkta i ungefär samma utsträckning, om man skall följa den konservativa muslimska seden att inte skaka hand över könsgränserna.

Det tycks vara just det att (vissa) muslimer gör en åtskillnad baserad på kön och könsgränser, som retar upp många feminister och kulturradikaler. Dessa har ju i årtionden basunerat ut att könsskillnader är sociala konstruktioner, och att könstillhörighet skulle ha någon relevans för hur man förväntas uppträda går bara inte för sig.

Fast just i detta avseende undrar jag om det inte är feministerna/kulturradikalerna som intar en extrem ståndpunkt. Världen över finns det massor av konventioner rörande sådant som klädsel eller vett och etikett, där man förväntas bete som olika beroende på om man är man eller kvinna. Likaså är det knappast ovanligt med vissa normer för umgänge över könsgränserna, eller att vissa aktiviteter föredras att göras i en enkönad miljö. Ur ett globalt perspektiv torde det alltså vara den som förespråkar något slags "könsblint" samhället som är extremist, snarare än den som accepterar vissa – om än kanske mest symboliska – olikheter mellan män och kvinnor.

Därmed inte sagt att Yasri Khans (eller andra muslimers) motvilja att skaka hand över könsgränserna är oproblematisk. Då handskakning är ett så pass etablerat sätt att hälsa i vår del av världen, kan den so inte är med på detta lätt försätta sig själv i pinsamma situationer. På samma sätt som en svensk i ett fjärran land kan hamna i obekväma eller genanta situationer om den inte är insatt i eller respekterar lokala seder. Jag har full förståelse om en arbetsgivare skulle tveka att anställa någon som inte ville skaka hand. Fast jag menar att detta är ett personligt problem, snarare än ett politiskt eller ideologiskt.

Det politiska problemet i sammanhanget är att feminister/kulturradikaler i allt för hög grad gjort det personliga politiskt.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,
intressant.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar