måndag 11 juli 2016

Det finns svenska värderingar, men staten skall inte påtvinga oss dessa

I samband med den senaste tidens invandring och den diskussion om integration som uppkommit, har många politiker talat om vikten av "svenska värderingar", som tydligen skall gälla i Sverige. Fast vilka värderingar är det egentligen som är "svenska"? En del politiker är lite mer sofistikerade, och talar istället om att de värderingar som skall gälla i Sverige är något slags allmänmänskliga värderingar. Frågan är då vilka dessa värderingar är. Och inte minst, vad vi skall göra med dem som inte omfattar dessa "svenska värderingar". Skall staten över huvud taget bestämma vilka värderingar som skall gälla i ett land?

Vi måste medge att det finns en del dåliga argument som framförts i debatten. Vissa har menat att det inte finns några "svenska" värderinger, eftersom de menar att detta skulle implicera att alla svenskar skulle dela dessa värderingar, eller att det skulle vara något som alltid funnits i Sverige, eller att människor utanför Sverige inte skulle omfatta dessa värderingar. Det är förstås inget speciellt logiskt resonemang. Självklart kan vissa värderingar vara vanligare i Sverige än i många andra länder, även om inte alla svenskar tycker samma sak, eller att ingen utanför Sverige inte skulle kunna anamma dessa värderingar.

Sverige är till exempel relativt sekulariserat. Få svenskar är speciellt religiösa. Vi är positiva till jämställdhet mellan män och kvinnor, och har oftast en liberal sexualmoral. Vidare har vi en positiv syn på vetenskap och teknisk utveckling. Detta kan vara exempel på "typsikt svenska värderingar", i den meningen att de är vanliga i Sverige. Det behöver inte innebära att alla svenskar omfattar dem, eller att inga andra än svenskar kan omfatta dem.

Att det finns stora skillnader mellan länder när det gäller värderingar, kan man se i World Values Survey. Det är ett stort samhällsvetenskapligt projekt, med deltagare från flera länder, som undersöker värderingar – och hur dessa förändras – i en rad länder världen över. World Values Survey ligger till grund för den s.k. Welzel-Ingelhart-kartan, som placerar in olika länder efter vilka värderingar som råder där:

Bilder är hämtad från Wikimedia Commons, CC-By-Sa


Y-axeln mäter graden av sekularisering. Länder högt upp är mer sekulariserade eller "rationalistiska", medan länder längre ner är mer traditionella eller religiösa. X-axeln mäter ifall ett land är präglat av "överlevnadsvärderingar" (till vänster), eller "självförverkligandevärderingar" (till höger).

Som vi kan se, ligger Sverige längst upp i det högra hörnet. Om det finns något som är "typiskt svenskt", så torde det alltså vara att man är sekulariserad, rationalistisk och inriktad på individuellt självförverkligande. Vi kan alltså se att detta är värderingar som omfattas av många i Sverige – i den meningen kan man säga att det är frågan om "svenska värderingar". Samtidigt är det värderingar som i princip kan omfattas av vilka som helst – i den mening kan man säga att det är frågan om något slags allmänmänskliga värderingar. (Huruvida det är bra eller goda värderingar, kan man förstås ha olika uppfattningar om...)

Vi kan titta på några specifika frågor i WVS:s stora undersökning, där svenskar ger ganska avvikande svar, i förhållande till människor i många andra länder. Ett exempel är hur man ser på sex före äktenskapet. I Sverige anser 71,4% av de svarade att det alltid är acceptabelt. 3,6% anser att det aldrig är acceptabelt. Det är intressant att jämföra med många länder i Mellanöstern och Nordafrika. I Libyen är motsvarande siffror 1,6% för alltid acceptabelt och 81% för aldrig acceptabelt. (Jag hittade inga siffror för länder som Egypten eller Irak, men jag gissar att vi skulle få liknande svar där.) Även jämfört med andra västliga länder är Sverige något av en ytterlighet; i USA svarar 18,1% alltid acceptabelt, jämfört med 13,5% aldrig.

Det finns alltså stora skillnader mellan länder när det gäller värderingar. Frågan är nu vad vi skall göra med detta? Skall staten uppfostra oss till "rätt" värderingar? Jag anser inte det. Jag anser att det är ett kännetecken i ett fritt samhälle, att människor kan ha olika värderingar. Om politiker säger sådant som att "i Sverige gäller svenska värderingar", tycker jag vi kan pressa dem lite och klargöra hur de anser att man  skall förhålla sig till dem som inte omfattar typiskt svenska värderingar. Antag att vi stöter på någon som anser att kvinnor bör vara hemmafruar, att homosexualitet är en synd, eller som är för dödsstraff – värderingar som statistiskt sett är tämligen "osvenska" – är det statens sak att tala om för denna att "så där bör du inte tycka i Sverige, du bör tycka så här istället..."? Skall man kräva av asylsökande att de har "rätt" värderingar för att få uppehållstillstånd? Det skulle i så fall kräva att vi bedömde asylsökandes religiösa och politiska åsikter.

Jag tycker vi bör ta till oss vad Gunnar Hökmark skriver i ett blogginlägg – att svensk lag gäller i Sverige, men att det inte är samma sak som svenska värderingar. Vi kan tvärtom ha olika värderingar. Jag tycker det är ett viktigt påpekande av Hökmark. Det är centralt i ett fritt samhälle att man kan ha olika värderingar.

Det kanske är så, att en del av de politiker och debattörer som talar om att följa "svenska värderingar", i själva verket menar just att det är svensk lag som skall följas. Då kunde de lika gärna säga att vi i Sverige följer svensk lag. Detta torde dock vara ett ganska trivialt påpekande. Så frågan kvarstår dock: vad menar de politiker och debattörer som påpekar vikten av att vi i Sverige bör följa svenska värderingar? Vad bör vi göra med dem som omfattar andra värderingar?



Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,
intressant.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar